Taktält har ingen övre åldersgräns. Det är Tomas och Monica Lindhé bevis för. Husbil sa Monica nej till, husvagn likaså. Men när Tomas föreslog taktält sa hon ja. Två säsonger senare har paret sovit på biltaket i Dolomiterna, i 15 sekundmeter på Gotland och på en taktältsträff i Åre. "Vi har friheten att åka vart vi vill, när vi vill", säger Tomas.

Att få upp deras taktält, ett Svartberget Small, tar bara några minuter. Tomas fäller ut, Monica langar fönsterpinnar, sovsäckar och plockar fram campingmöbler. Sedan kommer pumpen fram.

– Madrassen i tältet är bra. Men vi är gamla, så vi behöver något mer under, säger Tomas och skrattar.

Den extra luftmadrassen var det första de köpte till efter sin första natt. Den natten tillbringade de hemma i trädgården, som en testnatt.

– Man måste vänja sig vid alla ljud utomhus. Fåglarna, vinden och träden som knakar, säger Monica.

Taktält i stället för husbil

Tomas har under flera år försökt övertala Monica om en husbil eller husvagn, utan att lyckas. Förra våren föreslog han ett taktält i stället.
– Vi diskuterade det innan vi köpte. En husbil eller husvagn är en stor investering. Ett taktält är inte alls lika stort. Och man måste inte använda det varje natt, man kan lyxa med hotell emellanåt också, säger Monica.

Tomas räknar också i hotellnätter.
– Ett hotell kostar 1 000 till 1 500 kronor natten. Tältet var inte så dyrt att köpa. Och nu har vi det.

Tryggare uppe på taket

Tomas har aldrig varit särskilt förtjust i att tälta på marken berättar han. För Monica handlar fördelen med taktält mer om trygghet.
– Det känns mycket tryggare när man kommer upp en bit, säger hon.

De tycker inte heller att höjden är något problem med åldern. Tvärtom.
– Jag tycker det är svårare att krypa in i ett tält på marken än att klättra upp, säger Monica.

Vem har sagt att camping inte kan va bekvämt?

Efter taktältsköpet har de kompletterat med flera andra prylar som sätter guldkant på campinglivet, som bekväma stolar och ett bra bord.

I bilen finns en kylbox som drivs av tre batterier. De räcker i 36 timmar, alltså två nätter ute utan problem. Och så har de ett Primuskök med två plattor.

– Vi planerar för fine dining också om vi vill. På Gotland köpte vi gotländskt kött och lagade det på gasköket på kvällen. Så vi har ett bra liv, inte bara camping, säger Tomas.

Femton sekundmeter på Gotland

I augusti och september var de på Gotland. Tre av nätterna blåste det 12–15 sekundmeter.
– Det är okej när man ligger i tältet. Och det är väldigt tyst inne, så man hör inte så mycket av vinden, säger Tomas.

Monica säger att det var under de nätterna de lärde sig att lita på tältet.
– Vi vet nu att det är säkert, att det inte blåser bort. Med ett vanligt tält kan man nästan blåsa bort i den vinden.

Den bästa morgonen hittills hade de också på Gotland.

– Det hade regnat hela dagen, men på eftermiddagen slutade det och solen kom fram. Vi hittade en fin plats mitt ute i ingenstans på östkusten. På kvällen var det fullmåne. Nästa morgon vaknade vi till fårens bäande utanför taktältet. Jag blev varm i hjärtat den morgonen. Sedan åt vi frukost i soluppgången. Det var en perfekt morgon, säger Monica.

"Jag trodde vi skulle vara äldst"

Deras första riktiga fricamping var Taktältarnas träff i Kall, Åre i somras. Monica var mer tveksam än Tomas.

– Jag trodde att vi skulle vara de äldsta och att alla andra skulle vara runt 30. Men när vi kom dit träffade vi flera par i vår ålder. Det blev jag verkligen förvånad över.

Vädret var inte det lättaste: regn, blåst och kyla.

– Det var bra för oss att få veta att man kan bo i tältet även när det regnar och blåser, säger hon.

Halvvägs till Åre

Som pensionärer kan de åka när vädret är fint.

– Vi  jobbar inte längre. Så vi kan titta på vädret och säga: okej, nu åker vi ut en natt eller två, säger Monica.

De ser också att taktältet kan ändra hur de reser till sonen i Åre, drygt 70 mil hemifrån.

– Jag vill inte sitta i bilen tio, elva timmar bara för att köra. Nu kan vi stanna halvvägs och se nya platser. Kväll, natt och morgon, och sedan vidare till Åre, säger Tomas.

Vad tycker vännerna om deras nya livsstil då, undrar jag nyfiket. 

– De säger att vi är galna, säger Monica

–Men det stämmer ju, vi är galna. Jag har varit galen hela livet, säger Tomas.

"Det här är också livet"

För Tomas betyder tältet mer än bekväma resor. Han har haft några tuffa år, och på grund av balansproblem kan han inte längre åka downhill i Åre, vilket varit en stor sorg. 

Under träffen i Kall satt han vid tältet och tittade bort mot Åreskutan och upplevde berget ur ett nytt perspektiv.

– Det var fint för mig att sitta där med taktältet, titta på Åreskutan och tänka: det här är också livet. Jag har fått ett nytt liv med det här, säger Tomas.

Taktälta tänker han fortsätta att göra så länge kroppen orkar.

– Så länge jag kan gå uppför stegen kommer jag att använda det. Det är frihet.

Text publicerad: 2026-10-23